Andelen sajter som klarar Googles krav på interaktionsrespons vid mätning på mobil steg under 2025, från 74 till 77 procent. Bakom det förbättrade snittet döljer sig dock en förskjutning. Startsidorna blev snabbare medan undersidorna blev långsammare. Enligt HTTP Archive Web Almanac 2025 hade 80 procent av de mobila startsidorna ett godkänt INP-värde, mot 69 procent av undersidorna. Året innan var de två sidtyperna i praktiken likvärdiga, 73 respektive 72 procent. På ett år öppnade sig ett gap på 11 procentenheter.
Web Almanacs egen förklaring pekar inte i första hand på sajternas egen kod. Undersidor bär mer komplexa interaktioner som filter, karuseller och formulärvalidering, men de samlar också på sig JavaScript från tredjepartswidgetar och analysverktyg som aktiveras längre in i besöket. Flaskhalsen sitter alltså till stor del i kod som ingen på sajten har skrivit.
Varför tredje part slår mot svarstiden, inte laddtiden
Tredjepartsskript diskuteras oftast som ett laddningsproblem. Ett skript som blockerar renderingen skjuter upp den största innehållsvisningen, och motmedlen är välkända: skjut upp körningen, förbered anslutningen i förväg, ta bort det som inte behövs.
Interaktionsmåttet fungerar annorlunda. När besökaren trycker på en knapp har tredjepartsskripten redan laddats och installerat sina egna händelselyssnare. De konkurrerar då om samma huvudtråd som sajtens egen kod, vid varje enskild interaktion under hela besöket. Ett skript som är helt oskyldigt ur laddningssynpunkt kan alltså vara den dominerande kostnaden ur interaktionssynpunkt. Vad måttet omfattar, och hur en interaktion delas upp i inmatningsfördröjning, bearbetningstid och presentationsfördröjning, går vi igenom i fördjupningen om Interaction to Next Paint. Gränsvärdet är 200 millisekunder.
Till det kommer en kostnad som uppstår redan innan skriptet kört en rad. Varje ny tredjepartsdomän kräver att webbläsaren slår upp namnet, öppnar en anslutning och förhandlar fram en TLS-session. web.dev beskriver de stegen som långsamma just för att certifikaten måste verifieras, och påpekar samtidigt att många inbäddningstekniker kan blockera window.onload om leverantörens server svarar trögt, även när skriptet laddas med async eller defer. Attributen styr när skriptet körs, inte hur snabbt någon annans server svarar.
Lagen kräver samtycke, inte en viss banner
Svenska sajter bär en sorts skript som prestandaråd från amerikanska källor sällan räknar med. Enligt 9 kap. 28 § lagen om elektronisk kommunikation får en sajt bara lagra eller hämta uppgifter i besökarens utrustning om besökaren har fått veta varför och har sagt ja. Undantagen är få. Det ena gäller att skicka ett meddelande via nätet, det andra det som behövs för en tjänst besökaren själv har bett om.
Följden är inbyggd i tekniken. Ett samtyckesskript måste köra före de skript det styr, och hamnar därför först i kedjan. Web Almanac 2025 visar att TCF är den vanligaste samtyckesstandarden, med 18 procent av alla tredjepartsförfrågningar och 36 procent bland lägre rankade sajter. Rapportförfattarna kopplar den högre andelen till EU:s strängare krav på aktivt samtycke.
Men lagen kräver samtycke, inte en viss leverantörs banner. En sajt som varken lagrar eller hämtar mer än det nödvändiga behöver ingen banner alls. Kostnaden är alltså något du väljer, även när kravet inte är det.
Vad svenska sajter faktiskt laddar
Sammansättningen skiljer sig från den globala bilden. Webperf.se, som månatligen mäter tusentals svenska webbplatser, uppmätte i augusti 2026 följande spridning bland analysverktygen:
- Google Analytics eller Google Tag Manager: 47,5 procent
- Matomo: 15,2 procent
- Piwik PRO: 9,3 procent
- Hotjar: 7,2 procent
- Vizzit: 4,6 procent
- Microsoft Clarity: 4,5 procent
- Siteimprove Analytics: 2,5 procent
Matomo och Piwik PRO tillsammans når nästan 25 procent, en europeisk avvikelse från Web Almanacs globala topplista där Google-ägda domäner dominerar och Metas facebook.com är den enda utomstående i topp tio. Fördelningen följer plattformslandskapet. Sitevision har 17,1 procent av den svenska marknaden och står starkt i offentlig sektor, där Siteimprove och Vizzit hör hemma. Optimizely har 11,9 procent och dominerar e-handel och större organisationer, där personalisering och rekommendationsmotorer tillför skript. WordPress har 36,2 procent, och där kommer tredjepartsanropen oftast in via insticksprogram.
Webperf.se noterar samtidigt att 68,9 procent av de svenska webbplatserna blandar in tredjeparter från länder utan adekvat nivå av dataskydd. I övriga Norden är siffran 83,2 procent. Prestanda och dataskydd pekar därmed mot samma inventering.
Siffrorna du ser är en nedre gräns
Web Almanac 2025 rymmer en observation som komplicerar varje försök att mäta problemet. Antalet unika tredjepartsdomäner per sida minskade jämfört med 2024, samtidigt som antalet tredjepartsförfrågningar ökade. Medianen ligger på 83 förfrågningar på skrivbord och 79 på mobil för samtliga sajter, medan de tusen mest besökta sajterna laddar 129 respektive 106. Slutsatsen rapporten drar är att varje enskild leverantör skickar fler förfrågningar per sida än tidigare.
Förklaringen till att domänerna ändå blir färre är att de göms. Vid CNAME-maskering pekar ett DNS-alias tredjepartens innehåll till förstapartsdomänen, och vid serversidesspårning routas anropen genom sajtens egen domän. Web Almanac räknar båda som förstapart och konstaterar uttryckligen att resultaten därför utgör en nedre gräns för den faktiska förekomsten. Att mätroboten inte skrollar på sidorna gör dessutom att fördröjt laddade tredjeparter aldrig registreras.
För den som granskar sin egen sajt betyder det två saker. En inventering som räknar externa domäner underskattar systematiskt hur många leverantörer som är inblandade. Och att flytta en spårare till serversidan tar bort namnuppslaget och handskakningen, men inte huvudtrådsarbetet, om ett klientskript fortfarande körs vid varje interaktion.
Var kostnaden landar
Att undersidorna halkar efter är i sig en användbar diagnos. Det är där besökaren filtrerar en produktlista, öppnar en dragspelsmeny eller fyller i ett formulär, och det är där de skript som laddas sent i besöket hinner installera sig. Att optimera startsidan och mäta där ger en bild som inte längre stämmer med resten av sajten. Fältdata skiljer sig från labbdata av just den anledningen, vilket vi går igenom i genomgången av Core Web Vitals.
De bredare åtgärderna, från bildformat och cachning till serversvarstid, behandlas i vår guide till optimering av webbplatsens laddtider. Tredjepartsfrågan skiljer sig från dem på en punkt: den går inte att lösa med bättre teknik i den egna koden, utan bara genom att bestämma vad som får finnas på sidan.
Utvecklingen pekar dessutom åt ett bestämt håll. Webbläsare, enheter och nät blir snabbare, och sajternas egen kod förbättras mätbart år för år. När den egna delen av budgeten krymper växer den andel som ägs av någon annan. Frågan blir då mindre teknisk och mer redaktionell: vem beslutade att skriptet skulle ligga där, och vad var det värt?
Senast faktagranskad: 11 augusti 2026