Sammanfattning
Ska din tillgång till samhällsservice bero på var du bor eller vilken mobiltelefon du har råd med? Laddtider.se har granskat webbprestanda hos 284 av Sveriges 290 kommuner med hjälp av Googles Chrome UX Report, faktiska mätningar från riktiga användare, inte laboratorietester.
Hur snabbt kommunens webbplats laddas skiljer sig kraftigt mellan Sveriges kommuner. I Vallentuna laddas startsidan på en halv sekund. I Övertorneå tar samma sak nästan fyra sekunder, drygt sju gånger längre.
Av de granskade kommunerna ligger 95 procent inom Googles gränsvärden för Core Web Vitals på de mått som har mätts. Men 13 kommuner underkänns, och de sämsta har mycket långsamma servrar. I Arvidsjaur tar det över tre sekunder bara att få ett första svar från servern.
Webbprestanda är en demokratifråga
Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) trädde i kraft 2019 och kräver att offentliga webbplatser ska vara ”möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta”. Ofta tolkas det som kontraster och skärmläsarstöd, men laddtid är en lika kritisk tillgänglighetsfaktor.
Förtydligande: Core Web Vitals är Googles tekniska kvalitetsmått, inte ett lagstadgat krav i DOS-lagen. DOS-lagen bygger på WCAG 2.1 AA och omfattar kontraster, tangentbordsnavigering, skärmläsarstöd och mer. God webbprestanda stöder tillgänglighet men ersätter inte en fullständig WCAG-granskning.
Tänk dig tre scenarier där en tung kommunsajt stänger ute medborgare:
- Pensionären med äldre mobiltelefon. En äldre telefon har betydligt mindre processorkraft än en ny toppmodell. En sajt som kräver mycket JavaScript tvingar enheten att arbeta länge innan innehållet syns.
- Barnfamiljen i glesbygd med svag mobiltäckning. Utanför tätort sjunker bandbredden dramatiskt. En kommunsajt på fem megabyte tar över 20 sekunder att ladda via 3G.
- Krissituationen. Vid viktiga meddelanden till allmänheten (VMA), vattenläckor eller strömavbrott ska kommunens sajt vara navet för information. I överbelastade mobilnät tar varje extra kilobyte längre tid att ladda.
Kommunsajter som väger fem megabyte stänger ute dessa grupper. Det är teknisk diskriminering.
Så mätte vi: Core Web Vitals i korthet
Granskningen bygger på Chrome UX Report (CrUX), Googles databas med riktiga användarmätningar, insamlade från Chrome-användare som gett sitt samtycke. Till skillnad från laboratorietester (som Lighthouse) speglar CrUX hur sajten faktiskt upplevs av besökarna. Datan gäller mobila enheter, eftersom det är så de flesta medborgare når kommunens tjänster.
Tre mätvärden avgör om en sajt klarar Googles Core Web Vitals:
- LCP (Largest Contentful Paint), tid tills det största synliga elementet laddats. Gräns: 2 500 millisekunder.
- INP (Interaction to Next Paint), responstid vid klick eller tryck. Gräns: 200 millisekunder.
- CLS (Cumulative Layout Shift), hur mycket sidan hoppar till medan den laddas. Gräns: 0,1.
En kommun måste klara alla tre för att godkännas. Av 284 kommuner underkänns 13 på minst ett av måtten. Övriga 271 (95 procent) håller sig inom gränserna, men för tre av dem saknas INP-värde i datan.
Geografisk analys: storstad, glesbygd och de överraskande resultaten
Ingen av storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö finns bland de fem snabbaste kommunerna.
Vindeln (650 ms LCP) och Bjurholm (682 ms), två av Västerbottens minsta kommuner, har snabbare sajter än Malmö (1 553 ms) och Göteborg (1 384 ms).
De långsammaste sajterna finns hos en handfull kommuner med extrem serverfördröjning.
Topp fem: Sveriges snabbaste kommunsajter
| Placering | Kommun | Län | LCP (ms) | INP (ms) | CLS |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Vallentuna | Stockholms län | 513 | 135 | 0,00 |
| 2 | Haninge | Stockholms län | 609 | 71 | 0,00 |
| 3 | Vindeln | Västerbottens län | 650 | 67 | 0,00 |
| 4 | Uppsala | Uppsala län | 652 | 122 | 0,00 |
| 5 | Bjurholm | Västerbottens län | 682 | 85 | 0,00 |
Gemensamt för de snabbaste kommunerna: noll layouthopp (CLS), snabb serverrespons och återhållsam design utan tunga medieelement. Vallentuna och Haninge, båda Stockholmsförorter, visar att storstadens infrastruktur kombinerat med medveten design ger toppresultat. Men Vindeln och Bjurholm i Västerbotten bevisar att geografiskt läge inte avgör: enkelhet vinner.
Botten fem: här krävs åtgärder
| Placering | Kommun | Län | LCP (ms) | TTFB (ms) |
|---|---|---|---|---|
| 284 | Övertorneå | Norrbottens län | 3 865 | 2 995 |
| 283 | Valdemarsvik | Östergötlands län | 3 722 | 2 845 |
| 282 | Arvidsjaur | Norrbottens län | 3 485 | 3 122 |
| 281 | Essunga | Västra Götalands län | 2 782 | 524 |
| 280 | Vadstena | Östergötlands län | 2 584 | 1 937 |
Syftet med denna lista är inte att hänga ut. Offentlig sektor ska tåla granskning. De fem sämsta kommunerna har alla LCP över Googles gränsvärde 2 500 millisekunder. En gemensam nämnare: extrem serverfördröjning (TTFB). I Arvidsjaur tar det 3 122 millisekunder, drygt tre sekunder, bara att få ett första svar från servern. Det är längre tid än de flesta webbplatser behöver för att ladda klart helt.
I Övertorneå och Valdemarsvik är mönstret detsamma: TTFB runt tre sekunder innebär att sajten inte ens kan börja visa innehåll förrän besökaren redan väntat längre än de flesta har tålamod med. Essunga sticker ut: servern svarar på 524 ms (acceptabelt) men LCP landar ändå på 2 782 ms, vilket tyder på tunga medieelement eller ineffektiv rendering.
Layouthopp: sju kommuner med instabila sajter
Sju kommuner underkänns på CLS, layouthopp som gör att element förskjuts medan sidan laddas. Stenungsund (0,19) och Haparanda (0,18) är de värsta. Det innebär att en medborgare som försöker klicka på en länk riskerar att missa och hamna på fel sida. Orsaken är nästan alltid bilder utan definierade dimensioner eller annonser/banners som laddas in sent.
Krisberedskap: håller sajten när det gäller?
Vid VMA, vattenläckor eller strömavbrott blir kommunens hemsida navet för information. En tung sajt kräver mer serverresurser per besökare och kraschar snabbare vid trafikspikar. Kommuner med TTFB över en sekund, som Arvidsjaur (3,1 s), Övertorneå (3,0 s), Valdemarsvik (2,8 s) och Gagnef (2,1 s), har särskilt svag beredskap.
De snabbaste kommunerna (Sigtuna: 174 ms TTFB, Nykvarn: 186 ms, Härryda: 191 ms) visar att det går att bygga responsiva servermiljöer i offentlig sektor. Skillnaden mellan snabbaste och långsammaste TTFB är arton gånger, i detta dataset den största spridningen bland de 284 undersökta kommunerna.
Alla kommuner bör ha ett krisläge där sajten förenklas till ren HTML och text, så att den lättare går att nå när näten är överbelastade.
Checklista för kommunikatörer och IT-chefer
Tre omedelbara åtgärder som varje kommun kan genomföra:
- Lågbandbreddstestet. Testa alltid ny information med nätverket strypt till 3G i webbläsarens utvecklarverktyg. Går informationen att läsa? Om inte, har ni stängt ute delar av befolkningen.
- Sanera startsidan. Ta bort karuseller och autospelande video. De tillför sällan värde men kostar alltid prestanda. Varje sekunds fördröjning ökar risken att medborgaren ger upp och ringer växeln i stället.
- Kräv prestanda i upphandlingar. Sätt absolut krav i kravspecifikationen: ”LCP får ej överstiga 2 500 millisekunder på 4G-nät”. Utan mätbart krav finns inget att följa upp.
Metod och datakällor
Granskningen bygger på CrUX-data publicerade av Webperf.se i januari 2026. Data avser mobila enheter med mätperiod fram till december 2025. Av Sveriges 290 kommuner har 284 tillräcklig trafik för att generera CrUX-statistik. Sex kommuner saknar data (för låg trafik i Chrome). Alla mätvärden avser 75:e percentilen (p75): 75 procent av sidladdningarna ger lika bra eller bättre resultat.
Core Web Vitals-gränsvärdena följer Googles officiella definitioner: LCP ≤ 2 500 ms, INP ≤ 200 ms, CLS ≤ 0,1. TTFB (Time to First Byte) ingår inte i CWV men redovisas som diagnostiskt mått.
Den bearbetade datan (LCP, INP, CLS, TTFB och CWV-status per kommun) kan begäras via redaktionen. Källdata publiceras av Webperf.se.
Frågor om metod eller data? Kontakta redaktionen.
Senast faktagranskad: 3 oktober 2026